Igår pratade jag för vårt systerbolag Intellecta Infologs kunder inom området personliga katalogtjänster (tjänster som gör att man kan skräddarsy sina egna kataloger och få dem hemskickade; bra för exvis högskolor) om digitala kanaler.
Igår höll Stev Jobs en första presentation av Apples nya iPad. Efter år av snack och rykten får vi äntligen se den. Den felande länken mellan iPhone och MacBook. ”It’s no up, it’s no down, It’s no right or wrong way to holding it, I don’t have to change myself to fit the prododuct, it fits me”. Det säger chefsdesignern Jony Ive i Apples reklamfilm för iPad i ett försök att beskriva det revolutionerande med plattan. Jag tror verkligen, som det sägs i reklamfilmen, att iPad kommer förändra upplevelsen av det vi gör mest varje dag i våra egna datorer; surfar, e-postar, tittar på video och bilder.
Det är bara att erkänna. Jag är såld och längtar till den dag jag får lägga en platta i knät och peka, dra, knipa, vrida och tippa mig fram genom den väldiga vida webb-världen.
En av de mest förbisedda detaljerna när vi diskuterar sociala medier är grafisk form.
”Det är bara innehållet som räknas”. Möjligtvis med tillägg av arten kontext, spridning, nytta, osv.
INGEN pratar om form.
Här finns en stor outnyttjad möjlighet att ta för dem som kan och vet. Sociala medier bygger på små format.
Faviconer.
Profilbilder på facebook och twitter.
Minibilder på slidesharepresentationer.
Minibilder på youtube.
Hur vanligt är det inte att mötas av sånt här:
Eller sånt här:
Nya medier kräver ny form.
Och de sociala medierna bygger på size 0.
Tre viktiga riktlinjer för size zero design:
- Logotyper ska vara fyrkantiga och gå att särskilja i mkt små format
- Den viktigaste sidan i presentationsmallen är förstasidan, hur särskiljer vi den från andra ftgs och hur särskiljer vi olika presentationer från varandra?
- Woody Allen börjar enligt myten med att designa filmaffischen. Sedan gör han filmen. Vi ska tänka lika. En grafisk profil ska börja med profilbilden på twitter/flickr/slideshare/youtube osv. Sedan följer resten av profilen.
Lycka till med bantningsprogrammet!
Com Hem är ett företag som engagerar.
Senaste veckan har Com Hems närvaro på twitter i form av Samuel Garlöv kritiserats av Nils Holmlöv på Lewis PR i Dagens Media.
Att skapa en bild av ett lyssnande företag, när kundtjänsten fortsätter att driva kunderna till vansinne är som att sätta läppstift på en gris.
Sofia Mirjamsdotter (Mymlan) på Aftonbladets bloggvärldsblogg är inne på samma linje.
Det här med sociala medier. Jag har sagt det förr. Och jag säger det igen: Har man inte en bra produkt/tjänst att sälja eller kan stå för sin verksamhet, då kan man skippa de sociala medierna. Eller känna sig skräckslagen inför dem.
Com Hems viralkampanj dissikeras och diskuteras.
Men helt bortkastade pengar med tanke på Com Hems verkliga problem. De kan ju inte King göra mycket åt, men de borde i alla fall inrikta sig på att anpassa kommunikationen efter dem. 10 år av bredband är inget i den riktningen.
Utgångspunkten har varit denna: Com Hem har missnöjda kunder och en dålig kundtjänst: följaktligen är andra kommunikationsinsatser bortkastade.
Eftersom de har Sveriges minst nöjda kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex ska de alltså strunta i kreativ reklam och att lyssna på sina kunder via twitter.
Här har det nog blivit fel.
Com Hem har 1,76 miljoner anslutna hushåll. De verkar i några av de tre tuffaste kategorierna tjänster: bredband, telefoni och tv. Det finns grovt sett fem parametrar att arbeta med:
Information/kommunikation
Teknisk kvalitet
Kundservice/kundtjänst
Pris
Utbud
Som företag arbetar man självklart med alla faktorer. Man försöker sänka kostnaderna, man försöker optimera utbudet efter efterfråga, man försöker ha så bra teknik som möjligt, man försöker ha en sån bra kundservice som möjligt.
Och man försöker vara på bra på att kommunicera.
Nu när det finns en möjlighet att dyka in i dialogen och det stora missnöjet i sociala medier att ha en fysisk person som kan bemöta argument och svara på frågor: varför ska man inte ta den?
2007 var det 600 som arbetade på kundtjänst (ladda ner com hems årsredovisning i pdf här); varför skadar det att man har en person som fungerar som presskontakt/kundservice på twitter då? Jag är övertygad om att arbetet med att effektivisera arbetet för de övriga fortsätter.
I den flodvåg av reklam som sköljer över oss: varför skadar det att man gör en kreativ reklamfilm?
Företag kan inte sluta att kommunicera bara för att någon del i verksamheten underpresterar. Om kundservicen är dålig så ska man arbeta med att förbättra kundservicen: men man kan inte sluta med allt annat arbete.
Om kundservicen är dålig så ska man arbeta med att förbättra kundservicen, men man kan inte sluta göra reklam.
Sedan en korrigering: Com Hem är i allra högsta grad konkurrensutsatta. De flesta som har Com Hem TV kan även välja Telia.
De flesta som har Com Hem bredband kan välja andra leverantörer.
Alla som har Com Hem telefoni kan välja andra leverantörer.
Dessutom sker en konkurrens om att ansluta hus och fastigheter, så en stor del av konkurrensen sker ett steg upp, på en B2B-nivå.
Sammanfattningsvis:
If it’s broken, fix it, men det är orimligt att företag med underpresenterande verksamheter ska sluta kommunicera.
Jag funderar mycket just nu kring hur en optimal webbnärvaro ska formuleras.
Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?
Som ett försök att crowdsourca frågan; och som ett sätt att försöka få till ett riktigt bra underlag tänkte jag be tio av Sveriges bästa och smartaste webbtänkare om hjälp.
En del av er är mina vänner, en del av er har jag arbetat med, och en del känner jag bara från kloka och insiktsfulla blogginlägg. Gemensamt för er alla är att jag skulle vilja veta hur ni funderar kring den här frågan idag:
Vad är det allra viktigaste att tänka på för företag i det nya förändrade kommunikationsklimatet? Varför?
Maila, twittra, eller skriv kommentar på det här inlägget.
Skriv långt, skriv kort, länka till ett gammalt inlägg, eller en gammal youtubefilm; svara precis som ni vill.
Stort tack på förhand!
Björn Alberts svarar här
Björn Elmberg svarar här
Copylinda® svarar här
Therese Mannheimer svarar här
Sofia Mirjamsdotter svarar här
Johan Ronnestam svarar här
Jerry Silfwer svarar här
Martin Stadhammar svarar här
Brit Stakston svarar här
Judith Wolst svarar här
Skratta eller gråta? Riktigt usel är fakiskt Microsofts film som ska marknadsföra Windows 7 med hjälp av Homeparties (!).
Kritiken har inte låtit vänta på sig och i fredags valde även Microsofts svenska affärsområdeschef Stephanie Smitt Lindberg att säga sin mening. Till IDG säger hon vidare:
Jag är van vid att det ibland blir kulturkrockar med amerikanskt material, men det här är bara löjligt. Till och med i USA har man reagerat och tycker att det här går över gränsen, säger hon.
Investerarrelationer bygger på att vara sociala. Det är INGET som internet förändrar. Det är INGET som twitter, facebook eller bloggar förändrar. Förstås.
Vi pratar med våra målgrupper (analytiker, stora aktieägare och journalister) veckovis eller dagligen. Vi överöser dem med analys, information och fakta. Telefonen och det riktiga, RIKTIGA, mötet är fortfarande kung.
Det håller dock på att hända något här. Vi tror något stort.
Värderingar, kultur och ansvar blir mer viktiga som konkurrensmedel i jakten på marknadsandelar och kunder än snabbkopierade USP-ar eller tekniska specar. Avtalsvillkor, veckans rabatt eller tom en sådan sak som fysisk distribution blir mindre viktigt för många företag. Återstår det enda som inte går att kopiera. Kulturen.
Hur för man då ut kulturen från ett stort företag; hur berättar man om den för en vidare krets? Traditionellt sett har det varit en fråga för flera olika delar av företagen. Informationsavdelningen förstås, marknadsavdelningen i viss mån, HR.
Internet slår dag för dag itu de gränserna.
När allt innehåll distribueras i samma plattformar till samma personer blir det inte längre meningsfullt att tala om ”ir-frågor”, ”marknadsfrågor” eller ”HR-frågor”. En produktdemo för Google Wave i form av blogginlägg och youtubevideor, vad är det? Rekrytering via Facebook, vad är det? En utvecklingsblogg för Ving, vad är det?
Allt kommunicerar har man sagt sedan årtionden tillbaka.
Nu borde istället ledordet bytas ut mot
Allt går att digitalisera.
Sociala medier gör det möjligt att äntligen dela och sprida och diskutera företagens viktigaste och mest unika innehåll; kultur, identitet och värdeskapande.
Att släppa loss potentialen i det med hjälp av alla till buds stående medel; att skruva upp volymen hos de mäktigaste instrumenten i orkestern; det tror vi är vägen framåt.
Sociala investerarrelationer är IR i en social mediekontext. Det innehåll som förut låstes in bakom stängda kassavalv har allt att vinna på att komma ut.
Drivkrafterna bakom detta är tekniska.
Allt går numera att digitalisera.
=>
Vilket gör att det går att kopiera och distribuera.
=>
Och den digitaliserade och distribuerade information går att söka.
Tåget är i rullning och den utvecklingen går inte att stoppa.
Det här är frågor som vi brottas med dagligen och som vi håller på att utveckla för flera av våra kunder. Social Corporate Web är en av delarna vi arbetar med, men det här arbetet är en ständig utveckling. Lösningen är självklart aldrig samma, men frågorna och hur vi tar ställning till förändringen är ständigt närvarande.
Hur öppna ska vi vara?
Hur aktiva ska vi vara i dialogen?
Hur utnyttjar vi kraften i människors vilja att prata om det som intresserar dem?
För fem år sedan fanns inte Facebook. Inte twitter. Inte iPhone. Inte mobilt bredband. Faktiskt inte ens Youtube. Vad som händer kommande fem år vet ingen, men det är ingen vild gissning att utvecklingen kommer att gå ännu snabbare.
Förra veckan var jag på Örebro Slott och föreläste för ett 80-tal informatörer på Banverket om hur Internet har förändrat mediekonsumtionen och de traditionella påverkansvägarna i grunden.
Företag, myndigheter och organisationer kan använda sig av sociala medier på fyra (fem) olika sätt:
Lyssna
Prata
Göra
Synas
Och det kanske allra viktigaste
Vara trevliga; dvs för första gången någonsin har juridiska personer möjlighet att vara personliga.
Det allra roligaste med dagen var alla spännande och roliga idéer som kom fram. Relevanta, genomförbara och begripliga.
Några av de exempel jag använde i presentationen var
Riksantikvarieämbetet
Karlskoga kommun
Saltå Kvarn
eBay
Jordbruksverket
Krisberedskapsmyndigheten
Cyberlions Grand Prix
”Best job in the world”, CumminsNitro, Tourism Queensland
Fiat Eco Drive, AKQA, Fiat
Why so serious, 42 Entertainment, Warner Bros
Det intressanta vi ser (förutom att det är extremt hög idémässig, teknisk och designmässig verkshöjd) är att det är tre mycket olika bidrag – ett spel, en uppfinning och turistreklam förklädd till rekryteringsannons.
Men trots detta har bidragen mycket gemensamt.
De är nämligen alla tre
-Integrerade
-Kopplar ihop online och offline
-Sociala, bygger på interaktion
-PR-idéer
Tiden när det räckte med snygga webbplatser, roliga banners eller underhållande kampanjsiter är sedan länge förbi.
Som Ian Tait i juryn säger:
In deciding the top winners, however, the jury ultimately honored ”things that live out on the real internet and aren’t things that sit there in a microsite.” ”It’s a really important signal to send to the industry that we need to be doing things that are out there, propagating the entire internet, not singularly trapped on a microsite.”
Läs mer på Creativity, Resumé, Dagens Media, Adage, Cannes Lions.
Och på twitter förstås. #canneslions
Hur ska man göra för att bli framgångsrik i sociala medier?
Idag skriver SvD om svenska företags närvaro på Facebook.
Ett intressant internationellt lyckat exempel är Starbucks som har häpnadsväckande 1 miljon likes.
Deras strategi och tips för framgång är handfasta och enkla:
Postat i Sociala medier, Varumärken | Lämna en kommentar