Kategoriarkiv: Sport

Fem Guld, två Silver, fyra Brons och två tummar upp

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Det talas om arrangörsfiasko & svensksuccé när SVT i efterhand summerar Olymiska spelen. Och visst kan man hålla med om det fanns saker att jobba på från arrangörernas sida.
Fast våra fem Guld, två Silver och fyra Bronsplatser är det som jag främst kommer minnas från  OS Vancouver 2010.

SVTs ambitiösa OS-satsning tycker jag dock måste betraktas som lyckad även om det finns delade meningar kring betyget på närvaron i social medier.

Större delen av mitt OS-tittande gjordes i alla fall via SVT Play. Mest på datorn i någan av webb-kanalerna, men även via appen som lägligt släppts till min iPhone.

Sammanfattningsvis ger jag OS-upplevelsen med SVT Play två tummar upp!

OS och den riktigt spännande fighten

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

Sitter i soffan och följer herrarnas jaktstart i skidskytte. Det är ju en oerhört spännande idrott. Några millimeter till vänster och ett solklart guld och evig berömmelse förvandlas till en åttondeplats som är bortglömd redan imorgon.

Just nu utspelar sig en spännande fight i spåren och fler spännande dueller kommer det att bli. För att inte helt snöa in (notera ordvitsen) på det rent idrottsliga i de här olympiska spelen så tänkte jag också skriva lite om de digitala kanaler som numera ackompanjerar de TV-sändningar som kan kännas så enkelriktade för de som verkligen längtar efter att göra sin röst hörd.

I skuggan av skidspår, skridskobanor och halfpipes utspelar sig nämligen en strid mellan Twitter och Facebook. Och enligt min högst ovetenskapliga undersökning ser Facebook ut att gå mot en jordskredsseger.

Jag följer hashtaggen #vinteros och matchar det som dyker upp där mot de inlägg som trillar in på SVT Sports Facebook-sida (som i skrivande stund har 15 210 fans). Konstaterar snabbt att antalet inlägg och takten på inläggen är väldigt mycket högre på Facebook. Genom att använda mig av mina fördomar och helt baserat på de profilbilder som hör till respektive inlägg tycker jag mig också se att den grupp som skriver på Twitter är betydligt mer homogen än de som använder Facebook. Så här såg det ut på Twitter respektive Facebook sekunderna efter att Björn Ferry sköt fullt i första stående skyttet och gick upp i ledningen. I och med det känner jag också att det är dags att flytta fokus från att blogga om OS till att ställa mig framför TVn och skrika lite.

KOM IGEN NU FERRY!!!

Yes we can… have fun

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

Idag ska vi i webbgruppen fira 2009 års fina arbete och resultat. Vår kick-off för det nya året börjar med en annorlunda utmaning – vald i demokratisk anda via Surveypirate. Och det är varken Curling eller Bilbana som vann… Nej, när vi ska ha kul då kan det, av ohejdad vana, inte bli något annat än ännu en Mission impossible. Det sitter helt enkelt i…

Karnvarden

Kick-off Missionen går till så här:  Via ett kodat meddelande får vi instruktioner för ett uppdrag. Med specialutrustning ger vi oss ut på en jakt där mod, intelligens och kunskap kommer att sättas på prov och där varje sekund räknas. Under 60 min ska lagen hinna lösa så många uppgifter som möjligt. Plats: Sthlm.

Alltså: Se upp och håll utkik efter klocka 16:00 på onsdag.

Synd att jag missar den här missionen – får skylla mig själv att ta semester just nu – och ser fram emot dokumentationen av alla myter och minnesvärda moment.

Sportvärlden är inte social

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

I somras skrev min kollega Daniel Rytz hur den sjufaldiga Tour de Francevinnaren Lance Armstrong använder sociala verktyg för att kommunicera med omvärlden. Han twittrar och publicerar videobloggar, och har ett otroligt följe av intresserade. Sedan i somras har han mer än fördubblat sina följslagare och har nu nästan 2 miljoner followers på Twitter!

I ljuset av detta tänker jag på det svenska sportlandskapet, och hur storklubbar i fotboll kommunicerar med omvärlden. Eller inte kommunicerar, ska man säga. Att gå in på en allsvensk klubbs hemsida är helt meningslöst, och nästan en plåga. Det är en excess i tillrättalagd ”information” och ointressanta nyheter, allt förpackad i en olidlig tv4-design med banners kors och tvärs. Webbplatserna känns mer som ett toftigt pressmeddelande. I ett desperat försök att hitta en endaste egen formulerad tanke från en spelare fann jag ett blogginlägg från vintern 2008 av Adam Johansson, back i IFK Göteborg.

Det senaste året har det hänt mycket kring webb och kommunikation. I den svenska sportvärlden verkar det inte hänt något. Men ge mig gärna goda exempel, jag vill tro att jag har fel.

Uppdaterad: Jag läser idag (24 sept) en krönika (Dubbelroll ställer fotbollen offside), av Jan Majlard i SvD och häpnar. Bakgrunden är att fotbollsspelaren Richard Henriksson i Brommapojkarna är både reporter och just fotbollspelare. Dessa dubbla roller anser Majlard vara oförenliga, och tycker att det är förvånande att tränaren Kim Bergstrand inte har satt stopp för ”dubbelspelet”. Majlard säger:

Vill skattebetalaren, som indirekt finansierar sändningarna, höra en aktiv allsvensk aktörs omdömen i etern?

Ja Majlard, det är precis vad vill vi. Men det är inte konstigt att Majlard inte vill det. Han känner sig pressad av den nya arenan som idag gäller för journalistiken. Majlard har inte längre ensamrätt på att publicera, även om han säkert vill ha det så.  Att släppa in utövarna, i detta fall en spelare i BP, är inte ett hot. Om Majlard inte förstår detta kan han alltid läsa denna utmärka artikel av Björn Hedensjö.

Uppdaterad (igen): Jan Majlard borde ta ett snack med sin redaktionschef Martin Jönsson. Han har fattat allt och kan berätta för Majlard vad som händer ”där ute”.