Kategoriarkiv: Kommunikation

Det enda vi är överens om är att sociala medier väcker känslor

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

Överallt skrivs det och pratas om sociala medier. Så tröttsamt, eller hur? Så spännande, eller hur?

Detta inlägg är ingen analys av värdet eller icke-värdet av sociala medier. Jag tycker bara det är så oerhört intressant att fenomenet, luftslottet eller vad vi nu kallar det, väcker så mycket känslor. För och emot, bra eller dåligt, alla har en åsikt. Och en ganska så säker sådan åsikt, hur man nu kan ha det om något så pass nytt fenomen. Eller förresten, det är ju inte nytt, det är ju bara gammal teknik i ny kostym. Diskussionsforum har ju funnits i tio år på nätet, eller hur?

Här på kontoret väcker frågan också känslor. Vi har både evangelister och skeptiker, och har livliga och intressanta diskussioner. Ibland konstruktiva, och ibland mindre sakliga. Men faktum kvarstår, frågan engagerar! Personligen hör jag till dem som tycker att det som sker är väldigt spännande, och jag vill gärna tro att det är en ny kommunikationskultur som håller på att formas.

Om någon ändå vill dyka ner argumenten för eller emot sociala medier föreslår jag följande läsning:

12 bästa argumenten för att hålla er undan sociala medier, av webbstrategen Erik Fors-Andrée.

Givetvis finns det en drös motargument att ta del av, där bland annat Björn Alberts har sammanställt och vässat motargumenten på ett sakligt sätt.

Jag tycker det är 1-0 till Björn Alberts…

/Erik Ferenius

Mailkultur…

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

…ibland tror jag vi alla kan behöva fundera lite på hur vi använder oss av vår kära e-post

  • Du får skicka ett mail när du vill på dygnet
  • Du måste inte svara på mail direkt
  • Mail är inte instant messaging
  • Står du som cc i ett mail betyder det att du inte är den primära mottagaren
  • Skickar du ett mail och cc-ar någon, förvänta dig inte att cc:ad person ska agera på innehållet då denne inte är den primära mottagaren.
  • Missbruka inte viktigtmarkeringen
  • Lägg inte in en bild i din mail signatur, de flesta mottagarna ser den ändå bara som en bildmarkering och som en markering på att du bifogat en fil
  • Vad du än gör, skriv ett ämne på ämnesraden

Har jag missat någon punkt, maila mig inte, lägg in en kommentar ;-)

iPad – a single piece of multi-touch glass

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +2 (2 röster)

Igår höll Stev Jobs en första presentation av Apples nya iPad. Efter år av snack och rykten får vi äntligen se den. Den felande länken mellan iPhone och MacBook. ”It’s no up, it’s no down, It’s no right or wrong way to holding it, I don’t have to change myself to fit the prododuct, it fits me”. Det säger chefsdesignern Jony Ive i Apples reklamfilm för iPad i ett försök att beskriva det revolutionerande med plattan. Jag tror verkligen, som det sägs i reklamfilmen, att iPad kommer förändra upplevelsen av det vi gör mest varje dag i våra egna datorer; surfar, e-postar, tittar på video och bilder.

Det är bara att erkänna. Jag är såld och längtar till den dag jag får lägga en platta i knät och peka, dra, knipa, vrida och tippa mig fram genom den väldiga vida webb-världen.

Apple iPad

Mina 15 minuter

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +2 (2 röster)

Eller rättare sagt, mina 150 meter.

Google street view har äntligen kommit till Sverige. I somras när jag var på väg till jobbet fick jag syn på Google-bilen och var givetvis påpasslig och fångade den på bild:


Det kan man läsa om hos Fotosidan.

Nu kan jag glatt konstatera att det var ett ömsesidigt fångande:

Visa större karta

Sociala medier och död

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Under förra veckan lyckades Aktuellt behandla ämnet sociala medier och död vid flera tillfällen.

Måndagens program innehöll ett inslag om interner skulle få behålla rätten att twittra och blogga från sina anstalter.
Mördaren Ulf Olssons hade skrivit i sin blogg innan han tog sitt liv. Sture Bergwall/Thomas Quick twittrar osv.

I Tisdagens Aktuellt fortsatte samma till synes obskyra tema och behandlade problematiken som uppstår med när en anhörig dör och dennes Facebook profil lever vidare.
Problematik med att stänga ner konton eller om ska dom sparas som minneslundar? Vidare väcktes frågan om vem som ska äga rättigheterna för användargenererat material. Alla kontributörer eller sajten det publicerats på?
Upphovsrätt och internet brukar vara synonymt med fildelning och Ipred och kan tyckas uttjatat och intressantare är då vem som äger din person i ”molnet”?

Efter den ofantliga tragedin på Haiti berättar Aktuellt att rapporteringen främst skett genom Twitter och sociala medier och att anhöriga söker information och sina saknade via sociala medier.

Lämna ett bidrag till t.ex Röda korset eller Läkare utan gränser.

Ledningssystem 2.0

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

Möjligt eller omöjligt?

Förra månaden klev jag in i ett nytt stort projekt. Jag jobbar som projektledare i ett projekt som ska ta fram ett nytt intranät till en av våra stora myndigheter. Projektet är jätteintressant men också utmanande. Det finns många faktorer som gör det utmanande och komplicerat och jag tänker inte gå in på alla detaljer här och nu.

Men en av de stora frågorna som vi brottas med just nu är hur vi kan bygga ett intranät där ledningssystemet är helt integrerat, samtidigt som vi gör informationen anpassad till nya användarbeteenden. Vi har två perspektiv på intranätet, ett verktyg för ledningen att styra verksamheten och att användaren lätt hittar information och verktyg man behöver för att utföra sina uppgifter. Vi måste lyckas med båda!

Tillbaka till min fråga: Ledningssystem 2.0 – Möjligt eller omöjligt?

Enligt min åsikt så är det möjligt, intranätet ska vägleda besökaren, det ska vara lätt att göra rätt. Jag är ingen expert på ledningssystem men intranät har jag koll på.
Jag tror att följande punkter är viktigt för att lyckas:

  • Information som ofta används av många, tex telefonkatalog och tidredovisning, är lätt att hitta på översta nivån.
  • Information som är uppgiftsbaserad – informationen från ledningssystemet ligger lagrad i en struktur (ála pärmregister) och lyfts när jag som medarbetare behöver den. Jag ska inte behöva veta var i processerna den finns. Utan när jag ska utföra min uppgift får jag vägledning till rätt information. Informationen kan i sin tur ligga i flera processer, dokument eller andra system. Jag får inte all information hela tiden.
  • Strukturen måste vara flexibel och dynamisk. Ansvaret för informationen i ledningssystemet bör inte vara helt synonymt med strukturen på intranätet. Delas ansvaret istället in i områden, med ansvar för information från området på intranätet. Då låser man inte in sig i en fast struktur som inte kan ändras. Ledningssystemet är så mycket mer än informationen på intranätet.

Jag har funderingar på hur man ska se på kommentarer, bloggar och annan användargenererad information – ligger detta utanför ledningssystemet? Eller om det ingår i ledningssystemet vem ansvarar?

Jag vill gärna ha tips på intranät där man lyckas med detta! Någon som är intresserad att prata mer om detta? Tips och idéer? Eller håller du inte med mig? Ni som är experter på ledningssystem, vad säger ni?

Tar du hand om din mage?

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Vi har lanserat nya Magskolan.se! På uppdrag av Astra Zeneca har vi tagit ett omtag på en av deras största terapiområdeswebbplatser, Magskolan.

Magskolan

På webbplatsen kan du testa din mage, är din halsbränna egentligen refluxsjukdom?, i det s.k GerdQ-testet. GerdQ testet är en digital variant av det test som läkaren använder för att diagnostisera refluxsjukdom. Genom att erbjuda denna tjänst på webbplatsen förenklar vi processen för både läkare och patienten,  man möjlighet att själv ta reda på hur det står till och söka läkarhjälp om det behövs.

Webbplatsen beskriver ett antal vanliga mage/tarm åkommor med massor med tips, råd och stöd. Du hittar även recept som är snälla för din mage, kan vara värt att tänkta på till jul :-) . Ta dig tid och surfa runt, det finns massor med information!

Vi som jobbat med Magskolan är:

Johan Liw – Formgivning, HTML/CSS
Stefan Kindgren – Flash
Leif Byström – Programmering av webbsidan+ GerdQ testet
Sofia Eriksson- Skribentinsatser
Astrid Pynnönen – Testning och migrering
Malin Bernklint – Testning
Johan Bååthe – strategisk rådgivare
Lisa Vallgren – rådgivare och projektledare

En hyllning till size zero

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

En av de mest förbisedda detaljerna när vi diskuterar sociala medier är grafisk form.

”Det är bara innehållet som räknas”. Möjligtvis med tillägg av arten kontext, spridning, nytta, osv.

INGEN pratar om form.

Här finns en stor outnyttjad möjlighet att ta för dem som kan och vet. Sociala medier bygger på små format.

Faviconer.
Profilbilder på facebook och twitter.
Minibilder på slidesharepresentationer.
Minibilder på youtube.

Hur vanligt är det inte att mötas av sånt här:

ikon
Eller sånt här:

slideshare
Nya medier kräver ny form.
Och de sociala medierna bygger på size 0.

Tre viktiga riktlinjer för size zero design:
- Logotyper ska vara fyrkantiga och gå att särskilja i mkt små format
- Den viktigaste sidan i presentationsmallen är förstasidan, hur särskiljer vi den från andra ftgs och hur särskiljer vi olika presentationer från varandra?
- Woody Allen börjar enligt myten med att designa filmaffischen. Sedan gör han filmen. Vi ska tänka lika. En grafisk profil ska börja med profilbilden på twitter/flickr/slideshare/youtube osv. Sedan följer resten av profilen.

Lycka till med bantningsprogrammet!

Ni som dissar Comhem. Komhem!

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Com Hem är ett företag som engagerar.

Senaste veckan har Com Hems närvaro på twitter i form av Samuel Garlöv kritiserats av Nils Holmlöv på Lewis PR i Dagens Media.

comhem

Att skapa en bild av ett lyssnande företag, när kundtjänsten fortsätter att driva kunderna till vansinne är som att sätta läppstift på en gris.

Sofia Mirjamsdotter (Mymlan) på Aftonbladets bloggvärldsblogg är inne på samma linje.

Det här med sociala medier. Jag har sagt det förr. Och jag säger det igen: Har man inte en bra produkt/tjänst att sälja eller kan stå för sin verksamhet, då kan man skippa de sociala medierna. Eller känna sig skräckslagen inför dem.

Com Hems viralkampanj dissikeras och diskuteras.

Men helt bortkastade pengar med tanke på Com Hems verkliga problem. De kan ju inte King göra mycket åt, men de borde i alla fall inrikta sig på att anpassa kommunikationen efter dem. 10 år av bredband är inget i den riktningen.

Utgångspunkten har varit denna: Com Hem har missnöjda kunder och en dålig kundtjänst: följaktligen är andra kommunikationsinsatser bortkastade.

Eftersom de har Sveriges minst nöjda kunder enligt Svenskt Kvalitetsindex ska de alltså strunta i kreativ reklam och att lyssna på sina kunder via twitter.

Här har det nog blivit fel.

Com Hem har 1,76 miljoner anslutna hushåll. De verkar i några av de tre tuffaste kategorierna tjänster: bredband, telefoni och tv. Det finns grovt sett fem parametrar att arbeta med:

Information/kommunikation

Teknisk kvalitet

Kundservice/kundtjänst

Pris

Utbud

Som företag arbetar man självklart med alla faktorer. Man försöker sänka kostnaderna, man försöker optimera utbudet efter efterfråga, man försöker ha så bra teknik som möjligt, man försöker ha en sån bra kundservice som möjligt.

Och man försöker vara på bra på att kommunicera.

Nu när det finns en möjlighet att dyka in i dialogen och det stora missnöjet i sociala medier att ha en fysisk person som kan bemöta argument och svara på frågor: varför ska man inte ta den?

2007 var det 600 som arbetade på kundtjänst (ladda ner com hems årsredovisning i pdf här); varför skadar det att man har en person som fungerar som presskontakt/kundservice på twitter då? Jag är övertygad om att arbetet med att effektivisera arbetet för de övriga fortsätter.

I den flodvåg av reklam som sköljer över oss: varför skadar det att man gör en kreativ reklamfilm?

Företag kan inte sluta att kommunicera bara för att någon del i verksamheten underpresterar. Om kundservicen är dålig så ska man arbeta med att förbättra kundservicen: men man kan inte sluta med allt annat arbete.

Om kundservicen är dålig så ska man arbeta med att förbättra kundservicen, men man kan inte sluta göra reklam.

Sedan en korrigering: Com Hem är i allra högsta grad konkurrensutsatta. De flesta som har Com Hem TV kan även välja Telia.

De flesta som har Com Hem bredband kan välja andra leverantörer.

Alla som har Com Hem telefoni kan välja andra leverantörer.

Dessutom sker en konkurrens om att ansluta hus och fastigheter, så en stor del av konkurrensen sker ett steg upp, på en B2B-nivå.

Sammanfattningsvis:

If it’s broken, fix it, men det är orimligt att företag med underpresenterande verksamheter ska sluta kommunicera.

Språkpolisen drar batongen

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +3 (3 röster)

Det kanske är dumt att sticka ut hakan och anmärka på något språkligt eftersom jag samtidigt öppnar för granskning av mina egna felaktigheter, men för att något skall bli gjort måste någon kavla upp ärmarna och börja städa på dass. Den här gången blev det jag.

Jag har jobbat med webbutveckling i snart femton år och genom åren har jag sett ett stort antal obekväma ord och formuleringar passera. De flesta brukar vara tillfälliga moderniteter som försvinner när alla har hört dem för många gånger. Merparten är oöversatt eller direktöversatt engelska som långt ifrån alltid passar in i vårt språk.

Det är lätt att skratta åt fransmännen när de i protektionistisk iver lägger motioner om att belägga användandet av utländska ord med förbud vid vite, men när det gäller oskicket att direktöversätta felaktigt använda engelska uttryck till felaktigt använda svenska uttryck så tycker jag att det kan vara befogat.

Objektet för mitt missnöje är ett ord som aldrig tycks försvinna. Jag ser det i tidningsartiklar om webbplatser, jag ser det i kravspecifikationer som vi får av kunder och jag ser det tyvärr också då och då i skrivelser som kommer från våra tangentbord.

Ordet som avses är funktionalitet. Det används oftast i sammanhang som ”Webbplatsen behöver ny funktionalitet för beställning av produkter” eller ”Vi behöver lägga till funktionalitet för registrering av besökare på webbplatsen”. Funktionalitet används alltså för att beteckna en eller flera funktioner på exempelvis en webbplats. Problemet är att funktionalitet är ett substantiv som kommer från adjektivet funktionell och inte en synonym till funktion. Motsvarande gäller inom engelskan. Funktionalitet bör alltså bara användas i sammanhang där man försöker klargöra hur bra eller dåligt en funktion fyller sitt syfte. ”Är beställningsformuläret funktionellt?” ”Ja, det har god funktionalitet.” Om man kan ersätta ”funktionalitet” med ”en funktion” eller ”funktioner” så skall man använda de formuleringarna i stället då de har de egenheterna att de är både korrekta och lättförståeliga.

Är det verkligen så mycket att bråka om då? Jag tycker personligen att det är onödigt att skifta betydelsen för ett ord när det redan finns ord som tar hand om behovet. Det skapar till exempel en risk för feltolkningar som är helt onödiga. Med det sagt så är jag väl inte sämre än att jag kan ändra mig. Om någon kan ge ett enda bra argument för varför vi skall byta ut betydelsen för ”funktionalitet” så böjer jag mig i skam. Se bara till att det är ett bra argument.

Tack för ordet.

Konstapel G.

Uppdrag sökes!

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: -2 (4 röster)

Om målet är att ingjuta maximalt mod, självförtroende och lust i projekt, så kan jag säga att vi just nu efterfrågar fler uppdrag av den här typen.

jagger

Brief från Mick Jagger till Andy Warhol.

”I leave it in your capable hands to do what ever you want. And please write back saying how much money you would like”

Mer sånt!

bild hittad via @swissmiss

Roast av sekten ”Sociala Medier”.

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +7 (21 röster)

Egentligen är det väl inte tekniken som det är något fel på. Twitter och andra liknande applikationer är säkert jätte bra för folk med alldeles för mycket tid över och med behov om att sprida information om sina meningslösa liv på internet. Helt ok för mig, twittra på bara. Men vad har hänt med det kritiska granskandet. Är uppriktigt oroad över hur okritiskt så kallade webbstrateger och branschmänniskor uttalar sig om Sociala Medier. Jag kaskadspyr på allt predikande om hur viktigt det är för företag att använda sig av ,bloggar, twitter etc. Attityden är: Ifrågasätt inte, börja använd.

Den här filmen tycker jag speglar hela problemet väldigt tydligt. Alla som håller på att dras med i sekten MÅSTE se den:
YouTube Preview Image

Den perfekta webbnärvaron: öppen fråga

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +6 (6 röster)

Jag funderar mycket just nu kring hur en optimal webbnärvaro ska formuleras.

Vad är optimal? Vad är webbnärvaro? Vad är egentligen det allra viktigaste?

Som ett försök att crowdsourca frågan; och som ett sätt att försöka få till ett riktigt bra underlag tänkte jag be tio av Sveriges bästa och smartaste webbtänkare om hjälp.

En del av er är mina vänner, en del av er har jag arbetat med, och en del känner jag bara från kloka och insiktsfulla blogginlägg. Gemensamt för er alla är att jag skulle vilja veta hur ni funderar kring den här frågan idag:

Vad är det allra viktigaste att tänka på för företag i det nya förändrade kommunikationsklimatet? Varför?

Maila, twittra, eller skriv kommentar på det här inlägget.

Skriv långt, skriv kort, länka till ett gammalt inlägg, eller en gammal youtubefilm; svara precis som ni vill.

Stort tack på förhand!

Björn Alberts svarar här

Björn Elmberg svarar här

Copylinda® svarar här

Therese Mannheimer svarar här

Sofia Mirjamsdotter svarar här

Johan Ronnestam svarar här

Jerry Silfwer svarar här

Martin Stadhammar svarar här

Brit Stakston svarar här

Judith Wolst svarar här

ITS the Swedish way

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (2 röster)

I slutet av september gick ITS World Congress av stapeln på Stockholmsmässan. I en av montrarna har samlades våra stora infrastrukturmyndigher med ett gemensamt budskap. Vi har jobbat med budskap och utformningen av montern samt produktion av de digitala presentationer som visades.

ITS

Målgruppsanalys 101

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Hittade ett litet 1,5 år gammalt guldkorn på min egna blogg, Sorterade och osorterade tankar och åsikter. Lika rätt då som nu. Herregud vad svårt det är att komma ihåg.

Marknadsförare studerar ofta konsumenter på samma sätt som fiskare studerar fiskar snarare än att studera konsumenter så som marinbiologer studerar fiskar.

Löfte den här veckan: Att varje gång jag är på väg att gå i den fällan – tänka igen.

Sociala investerarrelationer, seminarium

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Här är gårdagens presentation.

På 1 mening
Från corporate web till social corporate web.

På 140 tecken:
medieförändringarna har vänt upp och ner på allt. förutsättningen: teknik som gör att man slipper tänka på teknik. det påverkar ir. såklart.

På nästan 100 sidor:

Kan även laddas ner via Google Documents.

Stort tack till Christian BrosstadSpareBank1 Gruppen för fantastiskt inspirerande och engagerande presentation.

Frukostseminariet om investerarrelationer på den sociala corporate-webbplatsen

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Ni som inte kunde vara med på vårt frukostseminarium om  investerarrelationer på den sociala corporate-webben, det här är till er:

Twitter:
http://twitter.com/#search?q=scw

Christian Brosstads presentation på Slideshare:

Sociala investerarrelationer, Social IR, IR 2.0

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Investerarrelationer bygger på att vara sociala. Det är INGET som internet förändrar. Det är INGET som twitter, facebook eller bloggar förändrar. Förstås.

Vi pratar med våra målgrupper (analytiker, stora aktieägare och journalister) veckovis eller dagligen. Vi överöser dem med analys, information och fakta. Telefonen och det riktiga, RIKTIGA, mötet är fortfarande kung.

Det håller dock på att hända något här. Vi tror något stort.

Värderingar, kultur och ansvar blir mer viktiga som konkurrensmedel i jakten på marknadsandelar och kunder än snabbkopierade USP-ar eller tekniska specar. Avtalsvillkor, veckans rabatt eller tom en sådan sak som fysisk distribution blir mindre viktigt för många företag. Återstår det enda som inte går att kopiera. Kulturen.

Hur för man då ut kulturen från ett stort företag; hur berättar man om den för en vidare krets? Traditionellt sett har det varit en fråga för flera olika delar av företagen. Informationsavdelningen förstås, marknadsavdelningen i viss mån, HR.

Internet slår dag för dag itu de gränserna.

När allt innehåll distribueras i samma plattformar till samma personer blir det inte längre meningsfullt att tala om ”ir-frågor”, ”marknadsfrågor” eller ”HR-frågor”. En produktdemo för Google Wave i form av blogginlägg och youtubevideor, vad är det? Rekrytering via Facebook, vad är det? En utvecklingsblogg för Ving, vad är det?

Allt kommunicerar har man sagt sedan årtionden tillbaka.

Nu borde istället ledordet bytas ut mot

Allt går att digitalisera.

Sociala medier gör det möjligt att äntligen dela och sprida och diskutera företagens viktigaste och mest unika innehåll; kultur, identitet och värdeskapande.

Att släppa loss potentialen i det med hjälp av alla till buds stående medel; att skruva upp volymen hos de mäktigaste instrumenten i orkestern; det tror vi är vägen framåt.

Sociala investerarrelationer är IR i en social mediekontext. Det innehåll som förut låstes in bakom stängda kassavalv har allt att vinna på att komma ut.

Drivkrafterna bakom detta är tekniska.

Allt går numera att digitalisera.

=>

Vilket gör att det går att kopiera och distribuera.

=>

Och den digitaliserade och distribuerade information går att söka.

Tåget är i rullning och den utvecklingen går inte att stoppa.

Det här är frågor som vi brottas med dagligen och som vi håller på att utveckla för flera av våra kunder. Social Corporate Web är en av delarna vi arbetar med, men det här arbetet är en ständig utveckling. Lösningen är självklart aldrig samma, men frågorna och hur vi tar ställning till förändringen är ständigt närvarande.

Hur öppna ska vi vara?

Hur aktiva ska vi vara i dialogen?

Hur utnyttjar vi kraften i människors vilja att prata om det som intresserar dem?

För fem år sedan fanns inte Facebook. Inte twitter. Inte iPhone. Inte mobilt bredband. Faktiskt inte ens Youtube. Vad som händer kommande fem år vet ingen, men det är ingen vild gissning att utvecklingen kommer att gå ännu snabbare.

Sportvärlden är inte social

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

I somras skrev min kollega Daniel Rytz hur den sjufaldiga Tour de Francevinnaren Lance Armstrong använder sociala verktyg för att kommunicera med omvärlden. Han twittrar och publicerar videobloggar, och har ett otroligt följe av intresserade. Sedan i somras har han mer än fördubblat sina följslagare och har nu nästan 2 miljoner followers på Twitter!

I ljuset av detta tänker jag på det svenska sportlandskapet, och hur storklubbar i fotboll kommunicerar med omvärlden. Eller inte kommunicerar, ska man säga. Att gå in på en allsvensk klubbs hemsida är helt meningslöst, och nästan en plåga. Det är en excess i tillrättalagd ”information” och ointressanta nyheter, allt förpackad i en olidlig tv4-design med banners kors och tvärs. Webbplatserna känns mer som ett toftigt pressmeddelande. I ett desperat försök att hitta en endaste egen formulerad tanke från en spelare fann jag ett blogginlägg från vintern 2008 av Adam Johansson, back i IFK Göteborg.

Det senaste året har det hänt mycket kring webb och kommunikation. I den svenska sportvärlden verkar det inte hänt något. Men ge mig gärna goda exempel, jag vill tro att jag har fel.

Uppdaterad: Jag läser idag (24 sept) en krönika (Dubbelroll ställer fotbollen offside), av Jan Majlard i SvD och häpnar. Bakgrunden är att fotbollsspelaren Richard Henriksson i Brommapojkarna är både reporter och just fotbollspelare. Dessa dubbla roller anser Majlard vara oförenliga, och tycker att det är förvånande att tränaren Kim Bergstrand inte har satt stopp för ”dubbelspelet”. Majlard säger:

Vill skattebetalaren, som indirekt finansierar sändningarna, höra en aktiv allsvensk aktörs omdömen i etern?

Ja Majlard, det är precis vad vill vi. Men det är inte konstigt att Majlard inte vill det. Han känner sig pressad av den nya arenan som idag gäller för journalistiken. Majlard har inte längre ensamrätt på att publicera, även om han säkert vill ha det så.  Att släppa in utövarna, i detta fall en spelare i BP, är inte ett hot. Om Majlard inte förstår detta kan han alltid läsa denna utmärka artikel av Björn Hedensjö.

Uppdaterad (igen): Jan Majlard borde ta ett snack med sin redaktionschef Martin Jönsson. Han har fattat allt och kan berätta för Majlard vad som händer ”där ute”.

Social Corporate Webb

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

Om prestige är 2008 så är förändrade användarbeteenden defintivt 2009. Vi kunde redan förra året se en mycket påtaglig trend där målgruppernas arbetssätt på webben förändrades i grunden. Exempel på detta är bland annat att:

  • man söker mer och mer från oberoende källor
  • om budskapen är ointressanta/felaktiga kommuniceras det blixtsnabbt vidare (Twitter, bloggar, forum etc.)
  • samverkan och öppna källor får central betydelse
  • betydelsen av traditionell företagsinformation minskar visavi andra källor

Förändringen sker snabbt och den sker nu!

Vi rör oss alltså bort från en modell där företagen själva dikterar innehållet och distribuerar ut det till massorna. En corporatewebbplats som erbjuder begränsade möjligheter till interaktion och dialog kommer snabbt att förlora sin relevans. Det går alltså inte längre att prata om målgrupper och strukturera sin information utifrån hur vi tycker att målgrupperna bäst ska ta till sig den.

Ett område som blivit otroligt påverkat av detta är alltså corporatewebbarna. Om vi redan förra året såg exempel på sociala pressrum (se t ex Saab och Electrolux) så ligger diskussionen idag snarare på att göra hela företagswebbplatsen social; man vill skapa en Social Corporate Webb.

En viktig del i strategin kring en SCW handlar om att fundera kring:

  • Vad gör/vill besökarna göra på webbplatsen?
  • Vad vill vi att besökarna ska göra på webbplatsen?
  • Hur kan vi hjälpa dem med detta?

Dessa aktiviteter (som också kallas Most Wanted Actions) ger oss också mätpunkter som löpande följs upp. Med hjälp av genomtänkt taggning, kategorisering och sökmöjligheter kan vi tillgängliggöra innehåll på flera sätt än via traditionella strukturer. Det blir våra MWA:er som kommer att påverka struktur, funktionalitet och innehåll!

En Social Corporate Webb måste även aktivt använda sig av de nya verktygen för samverkan, för att svara upp mot de ökade förväntningarna på äkta engagemang och dialog. Det blir ännu viktigare att LYSSNA.