Författararkiv: Erik Ferenius

Enkel modell för bra sökmotoroptimering (SEO)

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +3 (3 röster)

Häromdagen träffade jag Nikke Lindqvist, en av Sveriges duktigaste SEO-konsulter. Han berättade om en väldigt enkel med bra modell för arbetet med sökmotoroptimering. Modellen består av fem dimensioner:

  • Den tekniska dimensionen. Ett framgångsrikt SEO-arbete kräver att man använder en plattform som stödjer det man vill åstadkomma, som till exempel genererar rätt url:er, skapar rätt rubriknivåer och underlättar metainformation. ”Varje URL ska representera ett unikt innehåll”, säger Nikke. Jag skulle också vilja lägga till att det är viktigt att man har ett publiceringsverktyg som är ett ordentligt stöd i SEO-jobbet, men även i hela det löpande redaktionella arbetet. Om man måste lägga massa energi för att bara kunna skapa en sida i publiceringsverktyget, så hamnar gärna SEO långt ner på listan…
  • Informationsstruktur. Olika webbplatser kräver olika typ av struktur, det är givet när man arbetar med informationsdesign. Men det finns också viktiga sökmotorarspeketer på hur man skapar strukturen. Nikke menar att det finns cirka 5-6 olika typer av strukturer som är relevanta för att skapa bra SEO. Men gemensamt är att den egna webbplatsen ska peka på de viktigaste sidorna.
  • Texterna. Det är förstås grundläggande inom sökmotoroptimering, att texterna är relevanta och rätt skrivna. Att de tar hänsyn och utgår från de nyckelord som man har identifierat som centrala. Och att sökordet eller sökfrasen finns med i title, rubriken (H1) och tidigt i texten på sidan.
  • Länkar. Vi lever i en länkekonomi på webben, alla är beroende av varandra. Nikke menar dock att de flesta företagen eller organisationer inte behöver inte en storm av länkar, men länkarna behöver vara länkvärda. Han lyfter fram begreppet ”linkability” och menar att det till exempel måste gå att länka till en webbplats. Utlänkar är också viktiga, och man bör fundera på i vilka sammanhang som företaget/organisationen ska finnas representerat och med vilka man vill höra ihop med.
  • Den sociala dimensionen. Här handlar det om hur närvarande och kommunikativ man är i hela webbnärvaron. Att man verkligen deltar och svara på frågor, att man syns på olika platser och att man knyter ihop sina flöden. Kort sagt, att man berättar att man finns!

Det enda vi är överens om är att sociala medier väcker känslor

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

Överallt skrivs det och pratas om sociala medier. Så tröttsamt, eller hur? Så spännande, eller hur?

Detta inlägg är ingen analys av värdet eller icke-värdet av sociala medier. Jag tycker bara det är så oerhört intressant att fenomenet, luftslottet eller vad vi nu kallar det, väcker så mycket känslor. För och emot, bra eller dåligt, alla har en åsikt. Och en ganska så säker sådan åsikt, hur man nu kan ha det om något så pass nytt fenomen. Eller förresten, det är ju inte nytt, det är ju bara gammal teknik i ny kostym. Diskussionsforum har ju funnits i tio år på nätet, eller hur?

Här på kontoret väcker frågan också känslor. Vi har både evangelister och skeptiker, och har livliga och intressanta diskussioner. Ibland konstruktiva, och ibland mindre sakliga. Men faktum kvarstår, frågan engagerar! Personligen hör jag till dem som tycker att det som sker är väldigt spännande, och jag vill gärna tro att det är en ny kommunikationskultur som håller på att formas.

Om någon ändå vill dyka ner argumenten för eller emot sociala medier föreslår jag följande läsning:

12 bästa argumenten för att hålla er undan sociala medier, av webbstrategen Erik Fors-Andrée.

Givetvis finns det en drös motargument att ta del av, där bland annat Björn Alberts har sammanställt och vässat motargumenten på ett sakligt sätt.

Jag tycker det är 1-0 till Björn Alberts…

/Erik Ferenius

Kan du läsa detta inlägg?

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +2 (2 röster)

Ja, uppenbarligen. Och frågan verkar ju korkad, varför skulle du inte kunna läsa detta? Det är väl knappast någon som skulle förbjuda en medarbetare att läsa denna oförargliga blogg från Intellecta. Men tyvärr är det vanligare än du tror att arbetsplatser förbjuder medarbetare att gå in på vissa webbplatser. Sedan länge vet vi att sajter som Aftonbladet och Hotmail ligger högt stopplistan, men nu blir det allt vanligare att sociala närverk stoppas, som till exempel Facebook och Twitter.

Jag har länge undrat: vem är det egentligen som bestämmer detta på företagen och myndigheterna? Och hur låter resonemangen? Det skulle vara otroligt roligt att sätta upp en webbkamera i sammanträdesrummet och höra diskussionen. Vilka argument framförs, och hur motiverar man att just dessa webbplatser ska förbjudas?

En inte alltför vild gissning är att det är IT-avdelningen som är skyldiga till många av förbuden. Eller är det ledningen som meddelar IT-avdelningen och de ”bara” utför order? Kanske är det, hemska tanke, kommunikationsavdelningen som är boven i dramat. Nej, så illa kan det ju inte vara. Men snälla, berätta för mig, hur fungerar det egentligen?

Visst kan man misstänka hur de ansvariga cheferna resonerar. De är oroade att vissa webbplatser och sociala nätverk gör medarbetarna ofokuserade och splittrade. De stjäl tid från de arbetsuppgifter som medarbetarna egentligen ska utföra.

Som ni förstår håller jag inte med, och det gör säkert inte du heller. Det borde inte vara någon skillnad på vilken typ av socialt nätverk medarbetaren deltar i, vare sig det är på nätet eller någon annanstans. Självklart kan man missköta sitt jobb och sitta hela dagarna och klicka runt på Facebook, men man kan ju lika gärna sitta i telefon dagarna i ända eller fika i tid och otid.

Förmodligen handlar det om hur man ser på lärande och inhämtning av information. Den traditionella bilden av lärande är att en utvald person överför information som i bästa fall resulterar i kunskap hos mottagaren. Vi vet att lärandet idag är mycket mer mångfacetterat och individualistiskt. Internet och sociala nätverk är en källa för informationsinhämtning. Man delar med sig, och får tillbaka, och det går snabbt och effektivt.

De företag och myndigheter som idag förbjuder måste börja se sociala nätverk som något större än bara en lekstuga för att hålla kontakt med sina vänner. Basta! Och som sagt, berätta gärna hur det går till när stopplistorna tas fram. Jag är väldigt nyfiken!

Vardagen och specialintressen dominerar bloggarna

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

För några veckor sedan publicerade World Internet Institute rapporten Svenskarna och Internet 2009. Den visar bland annat att den mest populära kategorin av bloggar handlar om vardagsbetraktelser, där 64% av alla bloggar handlar om bloggaren och dennes vardagsliv. 26% handlar om ett specialintresse, 6% om politik/åsikter och 4% om arbete. Dessa siffror kanske inte är så märkliga, men det är desto intressantare att över 28% av de unga kvinnorna i åldrarna 16-18 år har en egen blogg. Det är tre gånger mer än de unga männen i samma ålder! World Internet Institute menar att en helt ny nätkultur håller på att växa fram och det är de unga kvinnorna som utgör den drivande kraften. Och ser man på de mest populära bloggarna är inget tvivel om saken. Denna bloggs besökssifor utgör cirka 0,0001% av Sveriges mest besökta blogg – Kissie. Vi mäter oss något bättre (0,0002%) i jämförelse med Blondinbellan, Sveriges andra största blogg.

Vi som skriver på denna blogg måste jobba lite hårdare…

Interaktionsdesign, användarbetyg och affärsnytta

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +3 (5 röster)

Häromdagen skulle jag boka en resa. Gick in på tre stora resebyråer – Ving, Fritidsresor och Apollo. Ganska så snabbt stängde jag ner Apollos sajt, eftersom den inte alls hjälpte mig i letandet efter en resa. När det inte fanns någon resa vid exakt rätt datum föreslog den inget närliggande datum. När jag väl fick upp en lista med alternativ var det bökigt att jämföra alternativen.

Kampen om resan stod därmed mellan Ving och Fritidsresor. Vings logik och interaktionsdesign kring att söka, läsa olika alternativ, jämföra, fungerar något bättre än Fritidsresors, men båda gör ändå sitt jobb. Det som gjorde att jag ändå stannade kvar på Ving var betygen från användarna om hotellen. Även om jag inser att att det kanske är något tillrättalagt kollade jag hela tiden dessa betyg. Hur är egentligen hotellatmosfären? Städningen?

Extremt enkelt grepp, men det genererade i detta fall en affär. Och vilket bra instrument för Ving när de ska välja (och välja bort) hotell från sina resmål!

Sportvärlden är inte social

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: +1 (1 röst)

I somras skrev min kollega Daniel Rytz hur den sjufaldiga Tour de Francevinnaren Lance Armstrong använder sociala verktyg för att kommunicera med omvärlden. Han twittrar och publicerar videobloggar, och har ett otroligt följe av intresserade. Sedan i somras har han mer än fördubblat sina följslagare och har nu nästan 2 miljoner followers på Twitter!

I ljuset av detta tänker jag på det svenska sportlandskapet, och hur storklubbar i fotboll kommunicerar med omvärlden. Eller inte kommunicerar, ska man säga. Att gå in på en allsvensk klubbs hemsida är helt meningslöst, och nästan en plåga. Det är en excess i tillrättalagd ”information” och ointressanta nyheter, allt förpackad i en olidlig tv4-design med banners kors och tvärs. Webbplatserna känns mer som ett toftigt pressmeddelande. I ett desperat försök att hitta en endaste egen formulerad tanke från en spelare fann jag ett blogginlägg från vintern 2008 av Adam Johansson, back i IFK Göteborg.

Det senaste året har det hänt mycket kring webb och kommunikation. I den svenska sportvärlden verkar det inte hänt något. Men ge mig gärna goda exempel, jag vill tro att jag har fel.

Uppdaterad: Jag läser idag (24 sept) en krönika (Dubbelroll ställer fotbollen offside), av Jan Majlard i SvD och häpnar. Bakgrunden är att fotbollsspelaren Richard Henriksson i Brommapojkarna är både reporter och just fotbollspelare. Dessa dubbla roller anser Majlard vara oförenliga, och tycker att det är förvånande att tränaren Kim Bergstrand inte har satt stopp för ”dubbelspelet”. Majlard säger:

Vill skattebetalaren, som indirekt finansierar sändningarna, höra en aktiv allsvensk aktörs omdömen i etern?

Ja Majlard, det är precis vad vill vi. Men det är inte konstigt att Majlard inte vill det. Han känner sig pressad av den nya arenan som idag gäller för journalistiken. Majlard har inte längre ensamrätt på att publicera, även om han säkert vill ha det så.  Att släppa in utövarna, i detta fall en spelare i BP, är inte ett hot. Om Majlard inte förstår detta kan han alltid läsa denna utmärka artikel av Björn Hedensjö.

Uppdaterad (igen): Jan Majlard borde ta ett snack med sin redaktionschef Martin Jönsson. Han har fattat allt och kan berätta för Majlard vad som händer ”där ute”.

Integritet och öppenhet i en salig blandning

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Visst är det intressant, och kanske en aning obehagligt, hur våra privatliv har öppnat sig för alla i och med Facebook. Och visst är det också intressant hur vi samtidigt bekymrar oss över hur vår integritet hotas i och med Ipred-lagen. Å ena sidan total öppenhet, där arbetskollegor – som man är vän med på Facebook – får full insyn i privatlivet och kan se bilder från festen man var på i helgen. Å andra sidan ängslighet över att vi är bevakade. Visst – det är enorm skillnad på om du själv valt att öppna ditt privatliv för Facebook-vänner, än om statsmakten kan övervaka vad du gör på nätet. Men faktum kvarstår att det är intressant hur webben river gränser mellan det privata och offentliga.

Från hype till hygienfaktor

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

För några år sedan diskuterade vi ofta tillgänglighetsanpassning när vi pratade webb med kunder och kollegor i branschen. Det var förstås inom offentlig sektor som man var mest uppmärksam på frågan, eftersom det är där man har krav på sig att vara tillgänglig. Och webben har ju också väldigt bra möjligheter att göra information och tjänster tillgängliga, så initiativet var och är viktigt. Men kanske blev det ibland lite felriktat fokus, där tillgänglighetsaspekter kunde överskugga frågor om målgrupper, användbarhet och verksamhetsnytta.

Med tiden har debatten sansats, och tillgänglighet har blivit en hygienfaktor, något som är självklart att man tar hänsyn till när man tar fram en ny webbplats. Och de flesta följer numera etablerade standarder, även om det finns en del kvar att göra.

Något som förmodligen blir en hygienfaktor, något självklart vid varje framtida webbinitiativ, är sociala medier. Idag betraktas det ofta som något extra, något man kryddar en webbplats med. Givetvis borde det vara något integrerat i hela arbetet, och inte minst som en naturlig del i webbstrategin. Många företag testar med lite sociala verktyg, och hoppas på att ett mirakel ska inträffa. David Armano på den Texasbaserade byrån Dachis menar att vi inte ens kommer att prata om sociala medier om tio år. Han säger också att ”social media are like sex”:

Businesses on social media today are like teenagers experimenting with sex: They don’t know what to do, but they really want to do it. Then they’re disappointed when they finally get to do it.

Tips: Experimentera gärna, men lägg in sociala medier i det strategiska tänket kring den nya webbplatsen eller intranätet. Då blir det bättre, I promise.

Ropen skalla – community till alla

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Nu vill alla bygga en community. Vi som jobbar som webbkonsulter ser det alltmer i olika upphandlingar och förfrågningsunderlag; det ska vara en community och inte en gammal vanlig webbplats. I flera fall är det spännande och genomtänkta strategier som presenteras, där det finns både en vettig affärsmodell och långsiktighet. I andra fall har man en övertro på communityn och missar att dagens användare är sociala på många andra sajter samtidigt. Det är också viktigt att försöka förstå varför vissa sajter med sociala inslag är framgångsrika och andra inte. Kort sagt, det krävs en del analysarbete innan man med säkerhet kan säga att det just är en community som ska byggas.

Förresten är själva begreppet community ganska mångtydigt. Vad är egentligen en community? En social webbplats, eller en ”nätmötesplats”, som Wikipedia skriver. Visst, en community är en social webbplats, men en social webbplats behöver ju inte nödvändigtvis vara en community.

Det är kanske ointressant hur begreppet ska definieras, utan desto mer intressant är hur man lyckas skapa engagemang och delaktighet. Förmodligen kommer gränserna mellan sociala webbplatser och klassiska communities att alltmer luckras upp. Den som bäst fångar upp användarnas innehåll, oavsett var det publiceras, vinner!

Tjänst kartlägger var svenska journalister surfar

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Du kanske har hört att det finns olika tjänster, bland annat Creeper, som loggar var myndigheterna surfar på nätet. Genom att webbplatsens ägare lägger in en liten kodsnutt på sin sida kan man se vilka besökarna är. Nu finns samma funktion – MediaCreeper – för att se vad svenska journalister söker efter. Syftet är att allmänheten ska kunna övervaka var journalister surfar. Vad läser svenska journalister, och vad undviker de att skriva om? Och framför allt – varför skriver man inte om det man läser på redaktionerna?

Tjänsten har tydligen inte blivit speciellt väl mottagen på de svenska teve- och tidningsredaktionerna. Det är inte heller särskilt märkligt – ingen vill ju bli övervakad. Men kanske kan Mediacreeper ändå bidra till en ökad öppenhet, vilket i sig inte är fel. Hur som helst – den webbplats som har haft flest besök av svenska journalister den senaste veckan är humorsajten Tjuvlyssnat :-) .

Mediacreeper

60% av internet är film

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Det fick jag höra häromdagen. En annan siffra (från Mediavision) säger att över 3 miljoner personer i Sverige mellan 15 och 74 år tittade på webb-tv i april månad i år. Det är säkert uppe i 4 miljoner snart.  Jag har ingen aning om siffrorna stämmer eller inte, men faktum kvarstår att rörlig media på nätet har ökat otroligt mycket det senaste året. Detta märker vi också bland våra kunder som allt mer efterfrågar kompetens kring rörligt material. Idag är det inte längre tekniken som sätter gränserna, utan snarare innehållet. Om man ska göra bra webb-tv måste det förstås finnas något som är värt att berätta. Det fungerar alltså inte särskilt bra med 20 minuter långa företagsfilmer med en stel slips-vd. Man måste ha något att berätta. Klassisk journalistik och berättarteknik med andra ord.

Det är mycket Twitter nu

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Det är faktiskt så mycket Twitter att bokförlaget Penguin nu ska försöka att förvandla litterära klassiker till twitterinlägg. Twitterature kallas det litterära experimentet och tydligen ska twitterversionerna av klassikerna vara upp till 20 inlägg långa. Intressant. Eller inte. Hur som helst är det onekligen en utmaning att uttrycka något litterärt på 140 tecken.

Desto mer intressant är att se hur Twitter och sociala nätverk används som PR-verktyg för nystartade IT-företag i Silicon Valley. Utan stora budgetar för marknadsföring försöker startupföretagen hitta nya vägar att skapa uppmärksamhet hos investerare, partners och potentiella medarbetare. Omnämnande i traditionella medier och till och med bloggar är inte längre i fokus för startupföretagen, utan desto viktigare är sociala nätverk, Twitter och viral marknadsföring.

Clair Cain Miller skriver i New York Times om Silicon Valleys nya PR- och företagskultur:

This is the new world of promoting start-ups in Silicon Valley, where the lines between journalists and everyone else are blurring and the number of followers a pundit has on Twitter is sometimes viewed as more important than old metrics like the circulation of a newspaper.

Förändringen ställer också nya krav på PR-konsulterna:

In the new world of social media, P.R. people must know hundreds of writers, bloggers and Twitter users instead of having six top reporters on speed dial.

Det här ju riktigt spännande. Kanske är det starten på en helt ny PR-kultur inom IT-sektorn, och kanske kommer den snart att sprida sig till andra områden.

This is travel, not tourism

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Under våren har flera riktigt bra sociala resewebbar sett dagens ljus. En av dessa är www.iwannagothere.com som är en reseguide där innehållet skapas av användare världen över. Poängen med sajten är att användare kan dela med sig av sina reseupplevelser och ta del av andras tips om spännande platser att besöka. Och givetvis finns det möjlighet att få kontakt med likasinnade resenärer från hela världen. This is travel, not tourism, som man kör som pay off.

En annan webbplats med liknande upplägg, dock förpackad i svenskt helylle, är www.vastervik.com. Det är en satsning från Västerviks kommun där man använder sociala verktyg i den nylanserade turistportalen. Användare kan ladda upp sina egna upplevelser, i form av berättelser, bilder, YouTube-videos och Twitter-kommentarer.

Även om syftet för Västervik är att locka besökare till kommunen, bygger de båda webbarna på innehåll som är skapat av och för besökarna. Och just därför fungerar de riktigt bra, där kraften består i att det finns både redaktionellt- och användargenererat innehåll. Det skapar onekligen en mycket större trovärdighet, än att enbart kunna läsa trötta reklamtexter om Västerviks eller något annat resmåls förträfflighet.

Fokusera på rätt saker

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

För några veckor sedan träffade jag Linda Tinnert, intranätsansvarig för IKEA. Hon berättade insiktsfullt om hur de arbetar med sitt nya intranät, och hur de utbildar organisationens redaktörer. De har hela tiden fokus på innehåll och struktur, och inte på själva publiceringsverktyget (i detta fall Sharepoint).

Kommunikatörer är alltför intresserade av teknik. Utbilda inte redaktörer i verktyget, utbilda dem i att publicera innehåll, menar Linda.

Linda säger också att det gäller är att ta ledarskap och ha en bra dialog med organisationen om innehåll och begrepp. Inte att prata om hur versionshanteringen och länkhanteringen i verktyget fungerar i minsta detalj.

Jag tror hon har rätt. Idag läggs enormt mycket tid på att alla redaktörer ska kunna ALLA funktioner i de olika verktygen. Tänk om vi istället la denna kraft på att identifiera uppgifter och innehåll som hjälper medarbetarna att enklare göra sitt jobb.

Det är i samtalet det händer

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Jag funderar på begreppet sociala medier. Känner att det finns en risk att begreppet kan urvattnas, särskilt om man håller det hela för generellt. Transparens och öppenhet i all ära, men är det verkligen de bärande elementen när vi pratar sociala medier? Kanske blir det något tydligare om vi istället fokuserar på begreppen interaktion och deltagande, och de stödjande verktyg som skapar förutsättningar för detta. För det är när vi tar oss tid att delta i diskussionen och samtalet som det blir spännande. I de sociala medierna sker hela tiden ett kunskaps- och åsiktsutbyte. Detta utbyte sker mellan människor, och det är just därför sociala medier kommer att få sådan enorm betydelse, som Per Torberger skriver insiktsfullt. 

Och: Ju bättre de sociala verktygen blir på interaktion och samarbete, desto större blir deras genomslag. Analysföretaget Forrester har gjort en prognos över hur olika samarbetsverktyg kommer att utvecklas på intranät. Forrester menar att det är de sociala nätverken, till exempel wikis, forum och RSS, kommer att ha störst genomslag. Prognosen gjordes dock innan Google släppte iväg sin Wave

Visst blir vi impade av Chrome

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Med tanke på att vi som skriver på denna blogg jobbar på en webbyrå är det inte så konstigt om vi går igång på smarta webblösningar. Eller webbläsare. Egentligen känns det ganska trist att tycka om detta ämne – hur spännande är det om det är Opera, Internet Explorer, Safari eller Firefox som är bäst. Självklart handlar det om tycke och smak, men kanske ännu mer om vad man är van vid.

Tills nu. För nu har Google Chrome kommit, och det är inget snack om saken att jag är såld. Sidor laddas med en rasande fart och den känns dubbel så snabb som Internet Explorer. Dessutom har Chrome flera trevliga funktioner. Och alltsammans med Googles enkla och intuitiva gränssnitt, utan en massa utrymme som försvinner till statusrader och annat.

Computer Sweden har testat prestandan för javascript och CS skriver idag att Chrome behöver en tiondel av tiden som betaversionen av Internet Explorer 8 kräver för samma övning. Och Wall Street Journal har tydligen testat webbläsaren i över en vecka och säger att Chrome är en smart och nyskapande webbläsare men som fortfarande behöver förbättras en del, bland annat i hanteringen av bokmärken.

Google Chrome är ett steg mot smartare och snabbare hantering av webbinnehåll. Om vi bara kan få samma lösningar ut till mobilerna vore det ett ännu större steg. Enligt Ny Teknik håller Google på att ta fram en Chrome-version för mobiler. Det kan bli riktigt intressant, om det vill sig väl.

Så där ja, då var jag med i webbläsarkriget…

En lättsmält sommarhälsning

VN:F [1.6.9_936]
Betyg: 0 (0 röster)

Vi skickar ut en sommarhälsning till våra kära kunder. I år blir det ett litet bokpaket där den ena boken är En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Frågan var bara vilken den andra boken skulle bli. Amalia tyckte vi behövde ett något mer ”lättsmält manligt alternativ” som vägde upp Chimamandas bok. Det blev Nesser som fick stå för manligheten med kriminalromanen En helt annan historia. En sjukt bra bok, måste jag säga. Men så är jag ju man…