För några minuter sedan fick jag ett mail och i inkorgen låg vår bloggpolicy. Den kan vara intressant för flera, så varsågod:
Bloggen ska spegla vår kunskap om webbområdet, liksom Intellecta Corporate som arbetsplats och oss själva som personer. Vi tror att den här blandningen gör bloggen intressant och värd att följa. Blandningen visar också vår affär, att vi är en bred webbyrå med många olika kompetensområden. Vi litar på vårt egna omdöme och har ingen särskild policy för vad vi får skriva om och inte. Den enda restriktionen är att fundera två gånger innan du skriver kunders företagsnamn och/eller personnamn i bloggen. Du bidrar med det du känner för, antingen litet och kort, eller långt och utbrett. Skriv något personligt eller skriv om något du jobbar med just nu, är intresserad av eller har råkat se i något annat sammanhang.
Redaktörsorganisationernas återkomst (eller inte?)
Förr i tiden hade man som webbansvarig ett antal redaktörer runt om i företaget som skulle publicera på en webbsida, eller få andra att publicera på en webbsida och det utbildades i EpiServer och gjordes manualer och allt. Artiklar (!) skulle skrivas och uppdateras och publiceras och contentansvariga skulle finnas. Sen skulle plötsligt ingen annan publicera utan de contentansvariga skulle göra det själva. Sen blev allt lite trassligt och omständigt plötsligt och för bara en kort tid sedan blev just organisationsfrågan stor igen. Enkla organisationskartor blev plötsligt matriser (! ja, jag har varit med och tagit fram en och annan sådan – det ska erkännas).
Sen kom bloggen. Till och med de företag som hade den mest rigorösa kontrollbehov ”behövde” nu blogga. Och grejen är, att det är en sådan enorm skillnad i att skriva ett inlägg på en blogg än en artikel på en webbplats. Inget snack. Så är det ju. (Ibland på gott och ont. Men mest gott.) Context is king som Brian Solis sa på något seminarium för länge sen.
Men. Människor är människor, och om grejer ska fungera över en längre tid krävs faktiskt fortfarande lite planering och lite organisationsbyggande för att få även bloggar att vara levande och intressanta. Man måste prata lite om innehållet då och då. Och så måste man bestämma ett minimiläge för publicering (om man är fler). Så har vi gjort här. Vi är många som skriver på den här bloggen, så vi har gjort ett schema där alla är ansvariga för en dag. Men sen får man publicera hur mycket man vill ju. Och till det har vi gjort den enklaste policyn som finns. Lite, lite, planering, men så mycket mer effekt! Jag ser fram emot att bita tänderna i en ny intranätsorganisation någonstans – det vore roligt! Lite ledningssystem, lite sociala meda finns säkert och så lite gam-artiklar. Underbar enkel organisation för att stödja affärsmålen tänker jag. Hör av er om ni behöver hjälp.