Hur säger du grattis på födelsedagen?

Jag tänker på hur beteenden och värderingar förändras ännu snabbare med hjälp av sociala medier. Inget nytt men väldigt intressant. Ta exemplet med födelsedagar och hur mycket ett grattis är värt. Facebook har förenklat avsevärt för många när det gäller att komma ihåg födelsedagar. På ett sätt. Å andra sidan har det också blivit mer avancerat. För även om det är enklare så finns det ju en värdering i gratulationen, vilken nivå den presenteras på, eller om den levereras över huvud taget.

De närmaste vännerna och familjen gratulerar man personligen, med en träff eller i alla fall ett telefonsamtal, här ger man mer än en present, man ger mer av sin värdefulla tid. Därefter, i värderingstrappan, finns de vänner som man skickar sms till. Sms värderas högre än ett grattis på Facebook (men såklart lägre än ett telefonsamtal). Eventuellt kan sms:et kompletteras med ett grattis på Facebook, eventuellt bara för att visa andra att man inte glömt födelsedagen. Efter detta följer de som man absolut skriver ett grattis till, det kan handla om kollegor eller vänner som man inte har daglig kontakt med men som man ändå har en aktiv relation till. Därefter kommer de som man inte ens gratulerar, de är Facebook-vännerna som man inte har mycket kontakt med alls, och som man nästan känner att man inte ska gratulera, eftersom man inte har den relationen.

Sen finns det såklart fler oskrivna regler: de vänner man gratulerar brukar också gratulera tillbaka, det tillhör god sed. Det borde alltså vara ganska enkelt att klättra i värderingsstegen? I alla fall någon position.

I min lista fick inte de fysiska gratulationskorten som kommer i postlådan vara med. Men de tillhör nog faktiskt en annan generation?

Inga relaterade inlägg

2 kommentarer

  1. Skrivet 8 april, 2010 klockan 09:40 | Permalink

    Hej Nina!
    Men det mest kuriosa är nog ett brev skrivet på ett papper. Det välskrivna presonliga prevet är på utdöende. Jag har Stirindbergs 1000 brev i en bok. Han skrev.
    Hälsningar
    Villy Hansen

  2. Nina Burman
    Skrivet 8 april, 2010 klockan 11:53 | Permalink

    Hej Villy, tänk att få ett riktigt handskrivet brev idag. Inte bara en kort handskriven hälsning, inte ett utskrivet dokument från datorn. Det slår nästan en personlig gratulation, eller hur? I ansträngning i alla fall. :)
    /Nina

Skriv en kommentar

Din epostadress delas eller publiceras aldrig Obligatoriska fält är markerade med *

*
*