I helgen firade jag och min fru vår 5-åriga bröllopsdag på Grand Hotel i Mathias Dahlgrens Matsalen, Sveriges kanske bästa restaurang, belönad med två stjärnor i Guide Michelin. Mathias Dahlgren är en mästare på att modernisera och ta nya grepp på restaurangupplevelsen och maten. Det gör att publiken består av såväl börsbolagsdirektörer, som foodies och par med något speciellt att fira.

Fem år är länge i vissa sammanhang, men kort i andra. I en del är de perspektivskiftande. För vår personliga del har det inneburit flyttar, barn, nya vänner och nya arbeten. För min personliga mediekonsumtion har det inneburit en total förändring.

När vi träffades körde jag runt med en halv kasse CD-skivor för att bilresorna skulle bli roligare. Sedan en vecka tillbaka har Spotify iPhone gjort vår familjs behov av en skivsamling icke-existerande. Jag behöver inga LP-skivor som tar plats i källaren, jag behöver ingen CD-samling i bokhyllan, jag behöver ingen mp3-samling i datorn.

När vi gifte oss fanns inte iPhone.
När vi gifte oss fanns inte mobilt bredband.
När vi gifte oss fanns inte Facebook.
När vi gifte oss fanns inte hitta.
När vi gifte oss fanns inte twitter.
När vi gifte oss fanns inte Youtube.
När vi gifte oss fanns inte Spotify.

Mina föräldrar läste tidningen och tittade på TV för fem år sedan. Och gör det idag. Deras mediekonsumtion är oförändrad.

Min är totalt upp och ner.
Idag spenderar jag halva min arbetsdag på Internet. Och en tredjedel av min fritid. Jag gör det på bloggar, twitter, Spotify, i min iPhone, på Facebook; jag delar youtubeklipp och jag gör det på betydligt fler ställen än på jobbet och hemma.

När en av Sveriges främste medieanalytiker Olle Lidbom skriver på Mindpark-bloggen att skiftet från analogt till digitalt sker för fort, utan täckning i faktiskt beteende, är det felaktiga slutsatser han drar. Flera av VÄRLDENS mest besökta och använda webbplatser. Nästan alla produkter och tjänster som möjliggör realtidswebben har startat de senaste FEM åren.

Blocket, tradera/eBay, hitta, Booli, Newsmill. De senaste åren har visat att delar av det som tidigare ingick i den klassiska tidningsaffären mycket väl kan såväl utvecklas, som drivas av andra än de klassiska tidningsmakarna.

Om svenska mediehus ska ha någon del i det som kommer att hända de kommande fem borde det snarare vara snabbare och större steg som tas. Fler Mindpark. Fler Bonnier R&D. Inte färre. Och inte långsammare.

Om detta pratade vi inte under middagen. Däremot kom iPhone till hjälp; både för att dokumentera den fantastiska maten, som för att ta reda på mer om några av ingredienserna, bland annat björksav.

När vi gifte oss fanns förresten inte Mathias Dahlgrens Matsalen heller. Där den nu ligger fanns istället en klassisk fransk restaurang som serverade gammaldags finkrogsmat. Den fick aldrig några stjärnor men var mycket omtyckt av hotellets gäster.

Inga relaterade inlägg